Midsommar…
Nu är det dags igen. För de där fantastiska höga förväntningarna.
Nu skall vädret vara finare än någon annan dag på hela året. Alla skall vara lite vackrare än vanligt. Barnen skall uppföra sig exemplariskt, i vita kläder och ha sockersöta små kransar runt huvudet. Nubben skall vara iskall, och imma sig sådär härligt på de handblåsta snapsglasen. Sillen skall vara perfekt, allt skall vara perfekt.
Folk står och köar i timmar för att handla allt och se till att inget glöms. Festen skall bli oförglömlig. I år skall det bli den härligaste midsommarfesten någonsin. Musiken måste vara perfekt.
Tror att det kommer att vara en och annan ganska ordinär fest i landet på fredag. Ganska vanligt. Lagom kall sprit, och sådär vanligt ouppfostrade ungar. Skönt. Skönt att inte allt är perfekt. Man får ångest, lite som på jul ungefär. Ångest för att det inte blev som på tv. Utan att det blev som i verkligheten.
Jag lämnar stan, drar till Gävle och kopplar av. Det funkar för mig. Koppla av.
Trevlig midsommar.
