aug 9 2010

Första draften

Jonas

Okej. Har satt upp ett preliminärt körschema. Får se om Emmet tycker likadant. Värsta krocken? Mumford och Girls, trehugget lördag.

Torsdag:

2315 Tallest man on earth, Annedalskyrkan

0015 The low anthem, Pustervik

Fredag:

1500 Panda Bear, Linné

1530 Paul Weller, Flamingo

1730 TSOOL m Symfonikerna, Flamingo

1850 The National, Azalea

2010 Iggy Pop, Flamingo

2300 The XX, Linné

Lördag:

1350 Shout out louds, Flamingo

1450 Mumford & sons, Azalea

1500 Girls, Linné

1745 Pavement, Flamingo

1955 Håkan, Flamingo

2130 Lykke Li, Azalea

0115 Shearwater, Pustervik

0145 Christopher Sander, Annedalskyrkan


jun 30 2010

Håkan till WOW

Magnus

En riktigt skön bokning till Way Out West, Håkan Hellström.

Såg honom på WOW 2008 och blev frälst. Frälsaren Håkan kan konsten att vara på scen, övertygande in i minsta detalj.

Utlovat ser spellistan ut precis som hans första platta… Kommer bli magiskt.


maj 25 2010

Mumford & Sons

Jonas

Just upptäckt Mumford & Sons. Fantastiskt band från västra London. Lyssna upp enorma The Cave på Spotify.

Sagt om sönerna: ”They create a gutsy, old-time sound that marries the magic of Crosby, Stills, Nash and Young with the might of Kings Of Leon, and their incredible energy draws us in quickly to their circle of songs, to the warmth of their stories, and to their magical community of misty-eyed men.”

Och där blev de klara för Way Out West. Fräscht…

Bandet har också finsmaken att ha en bokklubb på sin hemsida. Mer sånt! Första boktipset från bandpappan Marcus Mumford var All the Pretty Horses av Kentuckyfavoriten Cormac McCartney. Boken börjar:

”He sat in the diner and ate a big plate of huevos rancheros and drank coffee and watched the gray fields pass beyond the wet glass and in his new boots and shirt he began to feel better than he’d felt in a long time and the weight on his heart had begun to lift and he repeated what his father once told him, that scared money cant win and a worried man cant love. ”


mar 24 2010

Way to go

Jonas

Way out West presenterade idag åtta nya artister till parken i sommar. Däribland rockens räddare The National och vår svenska Bob Dylan The Tallest Man on Earth. Tack för kaffet.

WoWs sajt


feb 22 2010

17 april…

Magnus

Då kommer det bli åka av.

Världens bästa band kommer till Trägår’n. Band of Horses, som gjort två fantastiska album. Ben Bridwell som kanske är coolast i västvärlden, och har de snedaste framtänderna skall upp på scen. Vi skall vara där. Lita på det.

Under tiden njut av den oerhörda spelningen på Way Out West i somras: Weed Party


aug 18 2009

Om ett år kommer vi igen…

Magnus

Då var den förbi. Festivalernas monster. Efter två fantastiska dagar i Slottskogen, kan man inte känna annat än en tomhet. Men den sköna känslan finns där kvar, som en brevvän ungefär. Man vet att man kommer att ses, men att det nog kommer dröja ett tag.

Fredagen började storartat. Parad genom ett soligt Göteborg, med en tisha där tryckfärgen knappt hunnit torka. På vandringen genom staden såg jag enbart leende människor, med ett band kring handleden. Förväntan i ett deras kisande leende ögon. Vi var på väg. Mötte upp Lövet på Bitter för en kort genomgång. Snabb finöl. För att sedan falla in i det stora tåget mot ingången. Träffade Erik på Linnégatan. Med barnvagnen. Han var på väg, för att känna känslan. Från utsidan. Lämnade en något bitter man utanför och gled in.

Timo Räisinen gav publiken, som alltid, hela med extra allt. Vi promenerade förbi och bara njöt. Sa inget. Bara tänkte; Nu. Öppnade med Bon Iver på Linné. Justin Vernon, levererade som alltid. Ödmjukhetens ansikte och falsettsångens okrönte konung. Glädjen var enorm. Allsång på en helt annan nivå. Justin dirigerade och instruerade en redan frälst massa på golvet. Tack.

DSC00639

Som festival är Way Out West ett mästerverk. 25.000 svettiga, lyckliga och kissnödiga får sin andel av musikvärldens bästa. Och uppe på det, makalöst bra mat, iskall öl och idel leende voluntärer. Hur fan gör man? När man står i ett soligt Slottskogen, med en klarblå himmel, lummiga gröna bokar, aspar runt omkring sig, och Band of Horses iklädda svensk denim, tror man faktiskt inte att man är i Sverige. Känns overkligt bra. Men sen kommer en lördag, där himlen öppnar sig, då vet man, att man är i Sverige. Men enbart på grund av vädret.

DSC00628

Fredagen avslutades med Glasvegas och Arctic Monkeys. Full spruta från A till Z. Spelningar som inte kunde bli bättre. Kanske att man skulle ha fått se några låtar till. Men vem räknar? Sen en tur på stadens gator, där samma leende ögon möttes, något glansigare. Febermatta näst intill. Hade man varit lite snabbare från det svårlämnade Slottskogen, kanske man hade fått se band som Vetiver på Pustervik. Men vid det här laget, gjorde köerna väldigt lite. En nattbuss senare, och sängen mötte upp som en efterlängtad vän.

DSC00648

Lördagen bjöd på grå himmel och ett äkta västkustregn. Ponchos för 50 kr och den saken kändes som en petitess. En stund i alla fall. Tältscenen Linné fylldes fortare än hissen i mitt gamla hyreshus i Guldheden. Florence Valentin ackompanjerade Sushi och Hamburgertallrik i regnet. Träffade Fredrik, lång och ståtlig. Utan poncho, som en riktig rockstjärna. Han väntade liksom vi på ett av de stora numrena för dagen. Wolfmother. Och som de kom. En osannolik Zeppelinstämma och en fullständigt överjävlig orkester. Publiken svettades, kastade sig på varandra. Som den medelålders man man blivit, höll man i sig hårt och hoppade med. Huvudvärken från gårdagen presenterade sig på allvar.

DSC00661

Efteråt, helt slut. Kropp och själ ville två helt olika saker. Vad jag hade gjort för att vara tjugo och helt oberörd av krämporna från en stenhård fredag. Vi kämpade oss fram till öl-området och beslutade oss för kaffe och macka. Ett inte helt lätt beslut. Därefter ner till My Bloody Valentine. Fullständigt utmattade stod vi tysta, med öronproppar intryckta halvvägs in i hjärnbarken. Manglingen pågick. Vi stod stilla. Tysta.

Lika tysta vandrade vi mot, återigen en nattbuss. Men en tidig nattbuss. Kroppen tacksam, själen nöjd.

Nu börjar funderingarna kring nästa år. För det blir en lång väntan, på brevvännen från Slottskogen. Men det går nog ganska fort. En höst en vinter en vår, sen är vi där igen. Frälsta.


aug 16 2009

Vargen var bäst

Jonas

Kentuckyseven överlevde WoW. Full pott till festivalen med stort eff. Årets bästa spelningar i Slottsskogen?

1. Wolfmother

Fyllde tältet med zeppelinrock. Bland det bästa vi sett – ever.

2. Band of Horses

Skäggrock, nudiejeans och sneda tänder. En stor spelning.

3.  Bon Iver

Falsett, gud i himlen, falsett. Ståpäls och massor av trumset.

4. Arctic Monkeys

Partyspelning som stängde fredagen. Champagnekork ur.

5. Glasvegas

Stregrade upp sig genom konserten. Geraldine, fy fabian.

6. Beirut

Arabiska trumpeter som vann över hela Flamingopubliken.

7. Antony & the Johnsons

Han valde fel låtar, men fick till det ändå. Laddat med känslor.

Nu går vi tillbaka till våra dayjobs. Men nedräkningen till nästa Way out West har redan början. Vi ses där.

PS: Önskebokningar till nästa år? Bob Dylan, William Elliott Whitmore, Foo Fighters, Ray LaMontagne, The Felice Brothers, Great Lake Swimmers, Funeral Party, Thåström, Man Man, Langhorne Slim, The Avett Brothers, Andi Almqvist, Howard Eliott Payne. För att nämna några.  DS.


jul 28 2009

Wolfmother i Slottskogen

Magnus

Det australienska monsterbandet Wolfmother är klara för Way Out West. Fortfarande inte köpt biljett? Se till att fixa det omgående. Det här blir kolossalt.

Wolfmother från Rock am Ring -07


jun 22 2009

Way Out West 2009

Magnus

Som om vi inte skulle gå på europas bästa festival i år igen… Nog. Vi kommer. Vi kommer.

Sitter på tåget hem från CPH, och tänker, fan. Om man skulle ta och fixa de där biljetterna i tid för en gångs skull. Inte hoppas på turen. Utan faktiskt vara som man borde, ordentlig och köpa i tid. Loggar in på datorn och ser att jag fått ett mail från mina vänner från SJ. Sommarerbjudande. Känns trevligt – Open.

Å vips så har man handlat upp två tvådagarspass för de surt förvärvade priopoängen. Alla timmar på X2000 har lönat sig. Det har betalat sig med råge. 16.000 poäng. Sen var det klart. Nu är man redo. Tack SJ. Tack världen. Å tack Luger, för ett återigen fantastiskt startfält.

Vi syns.


jun 12 2008

Okkervil River – The Stage Names

Jonas

Bandet kommer till Way Out West i Slottsskogen i sommar. Oh broder, vad jag ska se den konserten.

Okkervil River är från Austin, Texas. Bandet lirar en musik som fullständigt vibrerar av … ja, vad kallas det där nu? Det där som gör att man lyssnar lite extra noga? Trycker örat mot högtalaren. Det där nerviga, äkta, skitiga? Beats me. Men jag vet att jag gillar det.

Sjumannabandet har dessutom den goda smaken att ge ut en bonusplatta, med alternativa versioner av originallåtarna. Något för andra band att ta efter.

Okkervil är indie med stil. Bara att älska.

Betyg: Sex av sju K7´s.